KROPP OCH KNOPP Det finns de som tycker om att synas, höras och stå i centrum. Samtidigt finns det många som håller sig åt sidan för det känns obekvämt i sociala sammanhang. Det finns även de som mår väldigt dåligt av sociala situationer och antingen plågar sig igenom dem eller undviker dem helt.

Är du en av de som tycker att det är jobbigt att mingla bland nya människor? Är du den som tystnar när det blir en lite större grupp av personer? Det är väldigt vanligt. 

Hur vi känner oss i en social situation beror på flera olika saker, det kan bero på en kombination av gener och livserfarenheter. Det kan handla om att man som barn så sina föräldrar, syskon eller andra bli ängsliga i sociala sammanhang och tog efter dem. Eller så kan man blivit mobbad eller utskrattad när du höll ett föredrag.

Även vår personlighet kan spela en roll eftersom vi alla befinner oss på en skala mellan att vara introvert, utåtriktad och extrovert. Man kan föredra ensamaktiviteter eller gemensamma. Det handlar inte alltid om att vara blyg utan ibland vad man tycker bäst om. 

Men om man är introvert och ängslig så kan man beskrivas som blyg. 

Det finns en outtalad norm i samhället om att man ska vara utåtriktad men det finns samtidigt sina fördelar att vara blyg. Blyga personer är ofta eftertänksamma och analytiska. De är ofta även goda lyssnare, visar empati och förståelse och upplevs av andra som personer man kan lita på. 

Rädsla

Det finns de som blir rädda i de sociala situationerna och där känslan blir så stark att den påverkar och hindrar en i vardagen och det är då man talar om social ångest eller social fobi. Detta är en psykiatrisk diagnos.

“Att bli utesluten ur gruppen kunde i människans historia innebära döden.” 

10-15 procent av befolkningen får social ångest någon gång i livet. Det handlar om rädslan för att bli granskad, bedömd eller hamna i fokus för uppmärksamhet. Av de som får social ångest så beräknas det att 30-50 procent som får på grund av gener.

Det finns de som kan känna ångest i särskilda situationer och då då talar vården om specifik social ångest. Oftast handlar dessa situationer om att hålla presentationer eller ta ordet i en grupp. Det finns de som har ångest i många eller de flesta sociala sammanhang och då talar vården om generaliserad ångest.

Det är vanligt att tänka negativa tankar om sig själv och få katastroftankar om att göra bort sig på något sätt eller att andra ska se hu nervös man är. Man kan få hjärtklappning, rodna, svettas, skaka eller känna ett tryck över bröstet. 

Undvikande

Den här rädslan gör att man undviker att känna ångesten och undviker då situationerna dessa uppstår i. Man kan tacka nej till bjudningar, sjukskriver sig inför olika tillfällen från jobbet eller skolan. Undvikandet gör att man slipper känslan och leder oftast till att undvikandet ökar med tiden. 

Depression

När man undviker fler och fler situationer så krymper livsutrymmet som på sikt ofta leder till nedstämdhet och depression som leder till mer ångest och detta kan sluta med paniksyndrom.

Vad kan man göra?

För den som känner igen sig ska veta att det finns saker man kan göra. I en artikel ur 1177 Vårdguiden region Stockholm nummer 1 2022 tipsas det om att man kan föra dagbok över hur man tänker om sig själv i olika situationer för att sedan utmana sina tankar. Fråga dig själv vad som är det värsta som kan hända och om det händer vad kan man göra då.

Rädslor avtar om man stannar kvar i ångestladdade situationer. Utmana dig själv gradvis. Det kan handla om att våga möta kassörskans blick eller gå på en promenad och möta någon blick när man passerar varandra. 

Söka hjälp

Behöver du hjälp med din ångest kan man kontakta själv eller be någon anhörig om hjälp. Man kan kontakta sin vårdcentral och för ändamålet finns det även internetbaserad terapi att få. Man kan få hjälp genom KBT och i vissa fall även läkemedel. 

Mer information finns på

  • 1177.se/social-angest
  • 1177.se/kbt-pa-natet

 

Källa: 1177 Vårdguiden region Stockholm nummer 1 2022

Författare

Chefredaktör at X-media group | mattias.wahlin@gmail.com | Website | + posts

Framtidstroende Motalabo som flyttade till Stockholm vid millennieskiftet. Sedan dess arbetat som pedagog och på sidan av alltid på något sätt sysslat med redaktionellt arbete.