Året 2022 går med stormsteg mot sitt slut och snart står vi i början av ett nytt år och försöker gissa oss till vad som komma skall, inte minst på litteraturscenen. 

Man kan definitivt säga att 2022 var året då bokbranschen började sin återhämtning efter några års pandemi. Bokmässan gjorde äntligen comeback, Nobelpriset återgick till sitt normaltillstånd och efter pandemi stängda bibliotek och digitala bokcirklar kunde vi äntligen börja träffas och ha ett socialt umgänge kring litteraturen.

Vi gick in i ett 2022 där vi under första halvan av 2021 sett en rekordförsäljning av böcker men som sedan påverkades av papperskris, långa trycktider och höjda bokpriser och där försäljningen mattades av i slutet av 2021.

När väl konsekvenserna av pandemin så småningom tonade ut i början av 2022 så möttes vi av nästa oerhört mörka tillvaro; kriget i Ukraina som ju utöver det förfärliga mänskliga lidandet för alla drabbade också innebar råvarubrist och återigen höjda priser på papper och böcker.

Huruvida året 2022 varit ett bra litterärt år eller inte, skiljer sig åt i uppfattning hos litteraturkritikerna. Enligt P1’s Kulturredaktion har det varit ett starkt år, både på den svenska scenen men också internationellt och här lyfts särskilt fram hur snabba många svenska förlag varit på att översätta ukrainsk litteratur och göra den tillgänglig för oss i Sverige.

Victor Malm, litteraturkritiker och Expressens kulturchef tycker dock att litteraturåret 2022 varit lite “underväldigande” och menar att en del svenska författare visserligen släppt nya böcker men att få av dem skrivit sina bästa verk just i år.

Årets vinnare av Augustpriset; Ia Genberg och hennes bok “Detaljerna” beskrivs av många som en av årets absoluta genombrott och höjdpunkter. Ulrika Milles på SVT´s Kulturredaktion skriver att Genbergs “sätt att skapa ny litteratur om tiden, som en svepning om det förflutna, är en dröm för en litteraturkritiker”.

Även årets Nobelpristagare i litteratur, Annie Ernaux förtjänar så klart att nämnas även om valet kanske var ganska väntat, hon var ju en av förhandsfavoriterna. Ernaux blev dock den första franska kvinnan som tilldelats Nobelpriset i litteratur och därmed den sjuttonde kvinnliga författaren som fått priset sedan starten 1901.

I DNs framröstning över bästa bok 2022 toppas listan av Bröd och Mjölk av Karolina Ramqvist (Norstedts) – Dagsnytt recenserade boken förra veckan; tätt följd av Ia Genbergs “Detaljerna” (Weyler) och “Girig-Sverige” av Andreas Cervenka (Natur & Kultur).

På den internationella scenen listar P1´s Kulturredaktion bland annat “Den längsta av resor” av den ukrainska författarinnan Oksana Zabuzjko, “Vargtimmen” av den ryske författaren Valerij Panjusjkin och “Åsnesommar” av den spanska författarinnan Andrea Abreu.

 

Vad ser vi då framför oss när vi blickar in i litteraturåret 2023? Ja, enligt Svensk Bokhandel så kommer även bokbranschen under nästa år präglas av den ekonomiska osäkerheten vad gäller konsumenternas köpkraft och de ökade kostnaderna för material och frakter.

Isa Widerståhl, förlagschef på Albert Bonniers förlag tror att vi inom det skönlitterära fältet kommer se en rörelse mot de stora romanerna, detta mycket på grund av det rådande oroliga världsläget där fiktionen får oss att ta en paus från det som pågår runt omkring oss.

Kulturredaktionen på P1 spår att vi kommer se fler översättningar av bland annat ukrainska författare men också författare som tidigare varit okända för oss i Sverige.

Det finns flera spännande böcker att se fram emot 2023 och för att nämna några så ser i alla fall jag fram emot bland annat “Simmarna” av Julie Otsuka (Bonnier), Gillian McAllisters psykologiska thriller “Fel tid, fel plats” och så klart uppföljaren till “Stöld” som blev Årets Bok 2021 – “Straff” av Ann-Helén Laestadius.

Författare

+ posts

Göteborgare med stort samhällsengagemang som också brinner för litteratur och skrivande. Arbetat länge inom civilsamhället både i Sverige och utomlands. Pluggar nu skrivande på heltid på Österlens Folkhögskola.