Vad är mer synonymt med Frankrike än en krispig, gyllene baguette som knastrar när man sätter tänderna i den?

Möjligtvis i så fall Eiffeltornet eller brieosten. Men med över sex miljarder bakade baguetter varje år enbart i Frankrike slår baguetten det mesta.

Förra veckan klassade Unesco den franska baguetten som ett av 2022 års nya kulturarv. Att baguetten kommer med på den prestigefyllda listan är en hyllning ”till den franska livsstilen”, sa Unescos generaldirektör Audrey Asoulay till BBC. 

– Baguetten är en daglig ritual, ett sammanhållande inslag i måltiden, synonymt med gemenskap och gemytlighet, fortsatte han. Det är viktigt att dessa färdigheter och sociala vanor fortsätter att finnas i framtiden.

Frankrikes president Emmanuel Macron var inte sen att applådera beslutet som han länge kämpat för och skrev på Twitter efter beskedet att den franska baguetten är “250 gram magi och perfektion”.

Baguetten är redan skyddad i Frankrike enligt 1993 års lag men de franska bagarna i landet har sedan länge kämpat för att gå ytterligare ett steg och skydda baguetten även globalt – såväl namnet som receptet. För att uppfylla kriterierna får en baguette nämligen endast innehålla fyra ingredienser: vetemjöl, vatten, jäst och salt. Den får heller inte frysas eller innehålla tillsatta konserveringsmedel.

Unescos beslut har hyllats i Frankrike av både bagare, kockar och övriga fransmän men är också omtvistat då en del menar att det finns så många andra varianter på just den här klassiska baguetten som är mycket både godare och hälsosammare än den vita som nu uppmärksammats. I Frankrike finns ju en uppsjö av varianter på baguetten och många menar att det egentligen är baguetten som är bakad på surdeg (levin) som är den äldsta och mest autentiska. (Le Monde)

Baguettens ursprung är inte helt fastställt och det finns framför allt tre berättelser kring dess härkomst. Enligt vissa källor uppkom den under Napoléonkrigen då den var lättare för soldaterna att bära med sig än det då vanliga runda brödet. Andra menar att det var en österrikiskt bagare, August Zang som kom till Paris 1839 och började sälja sitt avlånga bröd. Ytterligare en historia förtäljer att brödet uppfanns i tunnelbanan i Paris i början av 1900. På den  tiden kom arbetare från hela Frankrike för att bygga tunnelbanan och slagsmål mellan arbetare från regionerna Bretagne och Auvergne var vanliga. För att undvika att slagsmålen slutade i blodbad bad arbetsledarna bagarna att tillverka ett bröd som man kunde bryta utan kniv- baguetten. Sitt officiella namn fick den i alla fall inte förrän 1920, och då standardiserades också längden till 80 centimeter och vikten till 250 gram. (FranceCultur – RadioFrance)

Lite baguette-kuriosa;

Enligt franska bagare är baguetten godast ungefär en timma efter gräddning.

Från början var baguetten 40 cm och vägde 300 gram. Idag är den 80 cm och väger 250 gram.

Allt fler fransmän efterfrågar en baguette som inte är för krispig (Pas trop cuite s’il vous plait!)  så nu har många bagerier valt att korta gräddningstiden från 23 minuter till 20 minuter vilket förfärar en del.

I Frankrike är det tradition att den som går till bageriet och köper brödet, på vägen hem, får bryta loss och äta den bästa biten; skalken.

Bland övriga nya kulturarv 2022 kan också nämnas den årliga ölfestivalen i Pyrenéerna, biodling i Slovenien, kubansk romtillverkning och den algeriska folkmusiken raï.

Författare

Website | + posts